90% av alla sk svampförgiftningar kommer från felhanterade ätliga och goda svampar...
I Sverige anses 5 arter vara dödliga men fler kan vara det vid större konsumtion flera dagar i rad. Kroppen hinner helt enkelt inte bryta ner dessa ämnen varför njurar, lever och blodsystem drabbas.
...MEN HUR undviker man förgiftningssymptom från ätliga svampar?
Fakta är hämtade från en undersökning i Krakow, Polen, 2002-2009 varav ca 5% av insjuknade svampätare behövde sjukhusvård av nästan 90% som blivit dåliga). Rapporten publicerades i Human & Experimental Toxicology, maj 2015 och uppdaterades i Wall Street Journal 13 juli 2015.
Först och främst – Läs in och lär dig svamparter som ger kraftiga symptom, särskilt de som är dödliga. Låt dem stå kvar för de är viktiga för det ekologiska samspelet. Gå gärna en kurs, tex Vuxenskolans svampkurs för nybörjare där bl a också hanteringsfrågan tas upp och vilka fel man riskerar att göra. Det är inte svamparnas fel att man kan bli sjuk. Vill du veta mer så är en fortsättningskurs bra att bygga på med. Studiefrämjandet har även i år en kurs för nybörjare. Återkommer om startdatum.
Goda råd att följa:
Plocka endast svampar du är helt säker på, fina fräscha exemplar, ej angripna av insekter (ev rensa bort jord och alla insektsangrepp, mögliga partier od)
Förvara de rensade exemplaren luftigt i en korg, aldrig i plastpåsar som höjer temperaturen och mängden mikroorganismer vilket ger magproblem i 25% av alla fall.
Anrätta svampen genast vid hemkomsten:
Om svampen inte går att borsta ren, skölj den och försäkra dig om att inga jordrester finns kvar.
För dig som aldrig ätit just den svamp du plockat: Förkoka 3-5 min så försvinner det mesta av de ämnen som skulle kunna irritera dig.
Sedan ska du koka ur vattnet och stek på låg värme lätt kryddad 15-20 min. (Grundrecept).
Ju mindre svampbitar desto starkare smak eftersom fettet drar ut närings- och smakämnen och kontaktytan blir större. Vatten kan ev bara koka bort lite färg inget av det nyttiga eller onyttiga.
Ät aldrig stora mängder av svampen då de är ganska svårsmälta och känsliga magar tål dem sämre, särskilt första gången du provar arten.
Fragment av ruttnande svampar kan finnas kvar i magen upp till tre dygn efter förtäring. De flesta magreaktioner kommer inom 4 timmar och kan verka upp till 3 dygn.
Nästan 90% av alla förgiftningssymtom kommer från felaktig hantering av ätliga svampar, resten från svampar som innehåller gifter i varierande grad och som kan variera inom en och samma art. Det kan finnas oidentifierade föroreningar, naturliga ämnen oräknade.
Är svampar egentligen nyttiga, frågar många...
Enkelt svar ja och svampar innehåller B-, D-vitamin, kalcium, kalium, zink, järn, fosfor, selen, protein samt antioxidanter. Men det är klokt att aldrig äta större mängder och aldrig flera dagar i sträck.
En annan grundregel: plocka inga svampar du är osäker på. Trots mycket forskning så vet man inte så mycket som man skulle önska. Vissa dödliga svampars gifter är ännu inte ens identifierade! Man känner till arten, dödsorsaken och vissa omständigheter och flera av dessa svampar har varit uppskattade matsvampar i flera hundra år. Är det marken (förnan), mängden, människors egna egenskaper, personliga allergiska reaktioner? Ingen vet med bestämdhet, men det finns många teorier. De färgstarkaste finns bland gamla svampplockare som aldrig studerat modern svampkunskap.
Sanningen är också den att alla svampar innehåller gift, men det gör även kryddor. Överkonsumtion är alltid en risk. Men - äter du för lite C-vitamin blir du sjuk. Äter du för mycket - händer ingenting. Andra ämnen är inte lika skonsamma mot kroppen. Om insulinnivån blir för hög för länge så får du diabetes 2 etc och stimulerar hormoner som i sin tur angriper vissa cellers cellkärna så att det ökar cancerrisken- och så får man kanske prostatacancer eller bröstcaner. För lite salt, som i övermått gör dig sjuk, men för lite kalium/calcium gör dig också sjuk. Följ helt enkelt kostråden.
Ät balanserad kost, dvs ren mat utan tillsatser. Det förefaller vara klokt och vi behöver de mineraler som finns i naturen och de finns i bl.a. i svamp. De finns även i kosttillskott men då finns även en del andra tillsatser som inte är nyttiga. Det förefaller som om naturlig mat med naturliga mineraler och vitaminer är att föredra. Hittills kan ingen motsäga detta.
”Vanlig mat” idag, ska man passa sig för, den är varken balanserad eller nyttig medan den för 50-60 år sedan då halvfabrikaten var sällsynta, var bra mat. Den som idag tillreder mat från grunden äter bra, nyttig, vanlig mat som håller blodsockernivån låg och jämn. Då lär man i de flesta slippa alla mediciner såvida man inte råkar ut för sjukdomar man inte kan bota på annat sätt.
Andra fördelar:
Naturligtvis är det inte bara fråga om "nyttigheter” utan även nöjet att plocka, samla, förvara, tillreda svamp, ibland som huvudrätt - t.ex. soppa - ibland som tillbehör till vilken som helst huvudrätt. Allt detta förökas med samlar- och naturupplevelsen, tillsammans med goda eller rent av nya vänner i naturen, med barn, barnbarn, och sedan kanske göra en smaklig, spännande måltid av allt. Sådant som gör livet värt att leva... Så grundläggs bland annat små barns naturintresse, även mitt eget. Nästan alla svampkonsulenter jag känner har haft mor-farföräldar som första inspiratörer. Jag hade inga, mina föräldrar fick duga, vilket jag är evigt tacksam för och nu har jag själv ett underbart barnbarn som suger upp allt vi berättar om som en ”svamp”. Idag vet han mycket mer än när jag var snart 8 år gammal.
Hur är det i andra länder där svamppIockning är tradition?
I Polen där de utför mycket forskning på området har jag följt deras rön och de sammanfaller väl med de svenska, dvs att gärna äta svamp för att få i sig alla nyttoämnen men aldrig överdriva konsumtionen som kan ge individuella reaktioner men man kan då också utmana vissa gränser som man ännu inte känner till. (Officiella rekommendationer).
LITE FRÅN SVAMPSTÄLLENA...
2015 maj-juliMinst 800 vårmusseroner på de vanliga platserna dök upp ca 2-3 veckor senare än 2014 vilket är naturligt pga klimatet. Sista april fann jag de första vårmusseronerna men de fanns på mark jag trodde var privat och när jag slutligen funnit att jag hade fel, så var det försent. De svamparna klarade inte ens 2 veckor.
Aldrig har vi haft kortare vinter med snö och aldrig så höga temperaturer men det hjälpte inte för plockningen. Det regnade för lite och svamparna skyddar sig genom att inte skjuta upp fruktkroppar. De gör sitt huvuduppdrag att bryta ned växtdelar under marken och där är det inte lika torrt som ovan på marken. Levererade ändå ca 15 kg till några restauranger ca hälften mot vad jag hittat men vid torka vill även insekterna ha vatten...
2015 januari-april
Både plockning, kurser och svampletning har fört en försiktig tillvaro under fyra månader även om jag funnit ganska många tickor och andra vedsvampar på mina utflykter. Det ätbara har bestått i vintersvamparna och till sist de första vårmusseronerna som jag beskrivit i nyhetsfliken men om någon vecka är de plockbara. Ska bil intressant att se om jag kommer att finna fler än förra året, dvs 810 fruktkroppar. Men 87 st sista april är rekord även om de flesta var ganska små.
2014 oktober – året ut
Det mesta som jag ville ha sagt här finns i själva bloggdelen, ibland dag för dag och ibland sammanfört till två-tre dagar. Men generellt kan sägas att jag har aldrig någonsin hört talas om sådana enorma mängder svamp och så många arter som många funnit både i Skåne och övriga Sverige. En givande helt på Öland gjorde att vi som är konsulenter dels kom närmare varandra och lärde känna varandra lite djupare. Tillsammans med duktiga lärare så var allt mycket givande.
Ganska stora mängder svamp kunde jag även sälja till några restauranger, mest till min ”första” från förra året och nu har det blivit sådana dimensioner att det lönar sig att fakturerera. Visserligen har det mesta hittills varit tester och försök och jag tror det kommer att stanna på denna nivån. Har inte ambitionen att sälja mer eftersom det trots allt kräver ganska mycket tid och kraft. Jag skulle kunna göra mer men då måste jag kompromissa med den grafiska designen och mina akvareller och det är jag inte beredd på att göra. Lite av den fysiska träniningen som är så viktig tvingas jag minska på. Ur hälsosynpunkt har jag nog maximal verksamhet nu och bör snarare ta det lite lugnare än öka fart och mängd.
Jag har alltså funnit de flesta höstsvamparna och nu i december även de vanligaste vintersvamparna som ännu inte skjutit fart då det just nu, 22 dec fortfarande är lite för varmt. I januari-mars blir det mer tid till akvarellmålning, har många motiv jag vill göra...
2014 september
De senaste veckorna har jag och min kollega Helena Björnström granskat svampbeståndet nära Malmö och funnit stora mängder av vad vi kallar standardsvampar men vi har också funnit arter som både är sällsynta och kan vara spännande både för vår kursverksamhet men också för restauranger som vill bjuda på något ovanligt. Somliga svampar är både goda och gör sig vackert på tallriken för deras matgäster.
Eftersom många av svamparna växer ganska långt från bilvägar så finner vi dem via bra lokalkännedom och välutrustade terrängcyklar vilket gör det lite svårt att få med större mängder.
Följande svampar kommer vi att plocka i höst, men aldrig stora mängder:
Förhoppningen är att volymsvamparna får kg-priset 200:-/kg för att sedan öka upp till 300:-/kg allteftersom svårigheten ökar att finna, plocka och rensa svampen, särskilt de där man bara kan använda små hattar på pga att foten är för seg, typ vinterskivling och liknande.
Eftersom nederbörd, temperatur och somliga svampars inbyggda klockor varierar kraftigt från år till år så kan man inte garantera säkra leveranser, men oftast är det fråga om nedanstående växt- och plockningstider (kursiv text)
Champinjoner, ängschampinjon, snöbolls-, knöl/Juli-september
Fjällig bläcksvamp (bör anrättas samma dag) sällsynt med större bestånd i gott skick/Juli-september
Fjällticka ovanlig och speciell matsvamp för den kräsne/Maj-juni
Höst-, blå-& violmusseron många har mycket olika åsikter om matvärdet/Oktober-december
Jätteröksvamp mycket mild och kräver särskild tillredning, gärna grillning/Juli-september
Karljohan -asp-, björk-, blod-, brun-, tegelsopp mfl vanlig och god blandsvamp/Juni-september
Kremlor, kant-, gul-, grön-, brok-, sill-, mandel mfl bra bandsvampar men äv i sallader/Juli-oktober
Mönjeskål/ udda orange skålsvamp/Oktober-november
Nejlikbroskskivling liten svår men kryddig svamp att plocka, bara hattarna duger/Juli-september
Rimskivling, tålig bra svamp som passar till det mesta, de flesta förbiser den/September-oktober
Rökslöjskivling liten delikatess på barrträdsstubbar, okänd för de flesta, svårplockad/September-oktober
Sandsopp - torkad, i tallskog, gärna på sandgrund, fin ersättare för stenmurkla/September-oktober
Stolt fjällskivling, en av de ädlaste svamparna, ståtlig, konkurrerart till entrecõten/Augusti-september
Svavelticka (eng skogens kyckling), tillredes som fjällltickan/Augusti-september
Ostronmussling, fin spänstig svamp perfekt till såser, helst finhackad och förkokad/Oktober-januari
Judasöra mycket populär i det kinesiska köket, men utmärkt dekoration i det svenska/November-januari
Vinterskivling, den vackraste på senhösten och vintern, tål frost, passar till allt/November-januari
Vårmusseron mycket kryddig och smakstark vit svamp, somliga älskar den, andra inte//Maj-juni
Örsopp - torkad, i tallskog, ofta på sandgrund/September-oktober
+ några udda färgstarka som sällan förekommer i mängd, mer som dekor och krydda för ögonen.
2014 februarii-augusti
Under lång tid har jag koncentrerat mig på akvarellmålning där svampar i miljö varit en viktig motivkälla. Men så fort konstrundan var över fortsatte jag med mina vanliga designuppdrag i företaget och började så försiktigt spana efter svampar i närområdet.
Totalt fann jag 810 fruktkroppar av Vårmusseron, en läcker vårsvamp som få känner till, ännu färre hittar dem och ännu färre smakar och äter av den, förutom några insiktsfulla kockar...
Resten av sommaren visade sig från sin bästa sida och levererade en rad arter som brukar kommna 2-4 veckor senare. Det har kommit rapporter från mina nätverk i Skandinavien och Polen om en svampexplosion. Både vad beträffar artrikedom och mängd. En inköpare i mitt närområde talade om att han leverar 1-2 ton per vecka, dock inte de ovanliga svampar jag plockar och erbjuder.
2014 31 januari
Idag blev jag godkänd som svampkonsulent. De flesta uppgifterna var VG medan några bara G men en mycket nära. Rent slarv helt enkelt. Däremot blev projektarbetet ett svagt G vilket berodde på att jag inte riktigt hade förstått vikten av att följa anvisningarna på hur en vetenskaplig uppsats skall struktureras i en speciell ordning, men jag hade gjort likadant som året innan och då blev det godkänt!? Men det ska jag åtgärda i februari. Ser fram emot träffen i Stockholm på riksmötet som arrangeras av svampkonsulenterna.
2014 13 januari Under 5 hela månader (på dagen) har jag haft svårt att fylla denna sidan med det senaste materialet, dvs samlat erfarenheterna från höstens inventeringsarbete mm. Det kommer så snart det sista är gjort i utbildningen. Jag är klar med inventeringen men fortsatt den utanför kursen eftersom jag är så nyfiken på vad som växer mitt i vintern och vilka svampar som överlever kylan. Mitt senaste fynd fann jag i 9 januari, Ribbrynna på ett omkullvräkt träd tillsammans med ostronmusslingar, vinterskivlingar och fnöskticka. Intill fanns många exemplar av gullkrös och svartkrös som tycks trivas med klimatet just nu.
21 januari skall opponeringen vara klar till två av kurskamraterna. Intressanta arbeten men inte så svåra att ge kommentarer på. Det ska bli en spännande vår... Efter 1 maj ska jag presentera ett komplett arbete över alla mina fynd i Käglinge Naturområde med alla svampar jag funnit. Inget jag behöver för att bli eller vara svampkonsulent, men titeln förpliktigar och jag anser att man dessutom måste vara besjälad! Jag har aldrig träffat en svampplockare som inte varit entusiastisk. En äkta svampkonsulent måste vara ännu mer entusiastisk!
2013 13 augusti
32 svampfynd 15 maj–13 augusti (13 helt nya). ?? = osäker bedömning vilket kan bero på fyndets kondition, storlek, skador mm.Grön färg = matsvamp
Blekkremla (Rússula pulchella) 20 juni 1 fyndplatsBorstticka 15 juni 1 fyndplats
Fjällig bläcksvamp (Coprinus comatus) 30 juni 3 fyndplatser
Fjällticka - Polyporus squamosus 1-30 maj 21 fyndplatser
Glitterbläcksvamp - Coprinellus micaceus 30 maj 2 fyndplatser
Grå bläcksvamp - Coprinus atramentarius 15 maj 3 fyndplatser
Gulkremla - Rússula clarofláva 30 juni 1 fyndplats
Gullkrös - Tremella mesenterica 30 maj 3 fyndplatser
Jordmusseron - Tricholoma terreum 30 maj 3 fyndplatser
Jätteröksvamp- tot 25 svampkroppar 9 aug 15 juni 2 fyndplatser
Kungschampinjon - 24 svampkroppar, alla angr av insekter 6 juli 1 fyndplats
Mjukmussling - Crepidotus mollis ?? maj 2 fyndplatser
Mörk tuvskivling - Lyophyllum aggregatum (brakvedsklungan 2 tuvor med ca 7-8 ex) 2 juli 1 fyndplats
Pluggskivling - Paxillus involutus 4 st 9 juli 1 fyndplats
Puckelbläcksvamp (Coprinopsis acuminata) 5 st 15 maj 1 fyndplats
Rynkhätta - Mycena galericulata stora bestånd med gamla exemplar 15 maj 6 fyndplatser
Snöbollschampinjon - Agaricus arvensis 2st 5 augusti 1 fyndplats
??Storkremla - Russula paludosa –– maj 1 fyndplats
Stubbläcksvamp - Coprinellus disseminatus 15 maj 6 fyndplatser
Strumpticka - Polýporus várius 12 st 15 maj 6 fyndplatser
??Styvskinn - Stereum rugosum (ev kantöra) –– 1 fyndplats
Svavelgul slöjskivling - Hypholoma fasciculare 12 maj 2 fyndplatser
Svavelticka - Laetiporus sulphureus - ett exemplar (15 st) i rännan på sälg 9 augusti 1 fyndplats
Vargmjölk - Lycogala epidendrum 15 juni 1 fyndplats
Vitspröding - Psathyrella candolleana –– maj-oktober 1 fyndplats
Vinkremla - Rússula vinósa 30 juni 1 fyndplats
Vägchampinjon (hasselsnår + brakvedspartiet) 30 juni 2 fyndplatser
Vårmusseron - Calocybe gambosa (tot 310 svampkroppar) 15 maj 12 fyndplatser
Zonticka - Trametes ochracea 1 maj 3 fyndplatser
Ängschampinjon - Agaricus campestris 20 juni 1 fyndplats
2012 december Nu har jag avslutat etapp 1 på svampkursen och till projektarbetet funnit hela 104 olika arter (1 jan 2013) varav 25 är matsvampar. 4 av dem kräver lite specialbehandling för att man ska kunna äta dem. Listorna kommer att justeras efter hand och när tid finns.
Etapp 2 börjar hösten 2013 och hela arbetet sträcker sig fram till nyår med omfattande inläsning om bl a giftsvampar och hur de verkar. Eftersom jag gärna vill dokumentera vår- och sommarsvampar också så kommer de redovisas i augusti.MATSVAMPAR: 21
Björksopp - Leccinum scabrum
Blekkremla - Russula pulchella
Blek skäggriska - Lactarius pubescens
Fjällig bläcksvamp - Cuprinus comatus
Fjällig taggsvamp - Sarcodon imbricatus
Gyttrad röksvamp - Lycoperdon pyriforme
Jordmusseron - Tricholoma terreum
Judasöra - Auricularia auricula-judae
Jätteröksvamp - Calvatia gigantea
Knölchampinjon - Agaricus sylvicola
Mörk tuvskivling - Lyophyllum aggregatum (decastes)
Nejlikbroskskivling - Marasmius oreades
Ostronmussling - Pleorotus ostreatus
Rödbrun trattskivling - Lepista flaccida
Skäggriska - Lactarius torminosus
Snöbollschampinjon - Agaricus arvensis
Såpmusseron - Tricholóma saponáceum
Vinterskivling - Flammulina velutipes
Vit hattmurkla - Helvella crispa
Vitspröding - Psathyrella candolleana
Ängschampinjon - Agaricus campestris
IFRÅGASATTA MATSVAMPAR* : 4
Fjällig tofsskivling - Pholiota squarrosa ( (känsliga personer bör undvika den)
Höstmusseron - Lepista personata (Flera rapporter som visar att musseroner är outforskade och ej riskfria). Men med en avkokning på 3-5 min förstörs de ämnen som kan orsaka mag-tarm-retningar. Många känner aldrig av dem.
Rodnande Fjällskivling - Macrolepiota rhacodes (känsliga personer bör undvika den) medan andra ätit dem i årtionden, men eftersom svampen har en relativt kort växtperiod så finns den inte färsk så länge vilket kanske förklarar att de tål den i mindre mängder.
Svavelticka - Laetiporus sulphureus (somliga anser den värdelös men andra anser den god). Har själv provat den efter strimling och avkokning och sedan tillagning på traditionellt sätt.
ÖVRIGA STORSVAMPAR (ej matnyttiga): 17 (2 från 2011 blå) | * = giftiga
Aromatisk slemtryffel -Melanogaster broomeianus
Blek rynkhätta - Mycena niveipes
Grå bläcksvamp - Coprinus atramentarius (kan ge förgiftningssymtom i samband med alkohol t o m 2 dagar efter)
Jättetrattskivling (2011) - Leucopaxillus giganteus
Luden vitriska - Lactarius vellereus
* Pluggskivling - Paxillus involutus
Rynkad nagelskivling - Oudemansiella radicata
Rynkhätta - Mycena galericulta
* Röd flugsvamp (2011) - Amanita muscaria (dödligt giftig redan vid 50 g)
Sköldskivling (hjortsköldskivling)- Pluteus cervinus
Strecknagelskivling - Megacollybia platyphylla
Stubbläcksvamp - Coprinellus disseminatus
* Svavelgul slöjskivling - Hypholoma fasciculare
* Toppig giftspindling - Cortinarius rebellus (dödligt giftig redan vid små mängder)
* Vit flugsvamp - Amanita virosa (dödligt giftig redan vid små mängder)
* Vit tuvskivling - Lyophyllum connatum (giftig och ackumulerar giftet efterhand, vilket angriper vårt DNA)
Ärggrön kragskivling - Stropharia aeruginosa
TICKOR: 10 (ej dugliga matsvampar)
Björkticka - Piptoporus betulinus
Eldticka - Phellinus igniarius
Fjällig ticka -Polyporus squamosus
Fnöskticka -Fomes fomentarius
Klibbticka - Fomitopsis pinicola
Lundticka -Tyromyces wynnei
Platticka - Ganoderina applanatum
Sidenticka - Trametes versicolor
Violticka - Hirschuoporus abietinus
Zonticka - Trametes ochracea
ÖVRIGA SVAMPAR: 14 (ej dugliga matsvampar)
Brunkrös - Tremella foliacea
Cinnobergömming - Nectria cinnabarina
Grenbroskskivling - Marasmiellus ramealis
Gullkrös - Dacrymyces chrysomus (stillatus)
Kantarellmussling - Plicaturopsis crispa
Liten mönjeskål - Aleuria aurantia
Purpurskinn - Chondrostereum purpureum
Ribbrynna - Phlebia radiata
Stubbhorn - Xylosphaera hypoxylon
Tjockhorn - Xylaria polymorpha
Vedmjölsmussling - Clitopilus hobsonii
Vintermussling - Panellus mitis
Släkte Rödmusslingar - Crepidotus cesatii
Vårtkrös - Exidia plana
_____________________________________________________
66 arter identifierade (30 nov): samt ytterligare 22 arter jag vill identifiera. Bilder finns men arterna är svårbestämbara och de kommer att tillfogas listan så snart identifieringen är klar. Sannolikt när nästa fas i utbildningen är klar.
* Somliga ifrågasätter matnyttan (pga smak eller mag-tarmretande ämnen) men allteftersom fler fakta blir kända kan de få flytta till annan bättre rubrik. Dessa svampar rekommenderar man oftast att man förkokar för säkerhets skull - minst 10 min och häller av vattnet, sköljer av svampen innan man fortsätter valt tillagningssätt, något som alltid bör göras första gången man provar en ny svamp. Även om svampen inte är farlig, kan man vara känslig för de ämnen som finns i den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar